Kärlekens vingslag – Sista delen

Margareta och Pippo går hand i hand genom olivlunden utan att säga något. Pippo pekar mot himlen där en rovfågel svänger i lovar och spanar efter ett byte. Hon ler, önskar att hon kunde få vara en fågel i nästa liv. Pippo kittlar henne i sidan, börjar jaga henne uppför slänten och Margareta kan inte låta bli att skrika till. Hon tar en oliv från ett träd och kastar den mot honom och springer så fort det går med en sextioårings kropp. De stannar till när de kommit högst upp på höjden, båda andfådda. För en stund är de tysta och tittar stumt mot utsikten. Pippo tar tag i hennes höft och ofrivilligt tar hon ett snabbt andetag. Det sprattlar upphetsat till i Margareta, spänningen klättrar ut och in i henne, lovar att släcka den törst hon inte visste fanns. Pippo har förmågan att nå fram till hennes innersta, bara genom att ta på henne. Han kysser henne medan han trycker hennes kropp mot ett olivträd och Margareta känner att hon lever. Här och nu. Det finns ingen annan tid, ingen ångest eller sorg. Det är här och nu. Margareta öppnar Pippos skärp och drar ned hans byxor medan han drar upp hennes klänning, sliter av knapparna och blottar hennes bröst. De andas ikapp i varandras munnar och Margareta känner sig som tonåring igen, som att allt med sex är nytt. Lukten av varm jord, soldränkta kroppar och olivträdets charm fyller hennes sinnen. Hon använder ena foten till att trycka ner hans byxor mot fötterna och Pippo hjälper fumligt till medan hans kyssar bombarderar hennes hals. För första gången...

Kärlekens vingslag – del 2

”Erkänn. Det första du tänkte på när du vaknade var mig.” ”You wish.” Det första hon tänkt på var Erik men sedan hade tankarna gått över till Pippo. ”Själv kunde jag knappt sova. Ditt leende ansikte ville inte låta mig sova.” Pippo ler stort och Margareta undrar om han ljuger. De sitter i baksätet, taxin skumpar fram på dåliga vägar medan thaländsk coverpop slinker ur högtalarna. Taxichauffören sjunger tyst med och tittar då och då i backspegeln på Margareta. Djungeln ligger tät på båda sidor om vägen och hur Margareta än viftar med tidningen svettas hon ymnigt. Lukten av torr lera blandas med skog. Det ligger en pumpande spänning mellan henne och Pippo i luften. Nästan erotisk. Var kom den ifrån? undrar hon. Hon byter fokus. ”Jag har tänkt på en sak.” Pippo ler åt henne. ”Min bak?” Margareta slår till hans arm. ”Nej, din idiot. Du sa att du förlåtit din brors mördare för att du var tvungen. Vad menade du med det?” Pippos leende rinner av ansiktet. ”Jag var tvungen för att jag höll på förgöra mig själv. Det åt upp mig inifrån. Förstår du?” Margareta nickar till svar och hinner inte säga något innan Pippo tar till orda igen. ”Så vad är din story?” Pippo sitter vänd mot henne utan ens en svettdroppe i pannan. ”Svettas inte du?” ”Nä. Din story?” Han gör en rullande gest med handen. Margareta tar ett djupt andetag och drar samtidigt in doften från gamla bilsäten. Hon undrar hur mångas torkade svett ligger i dynorna. Hon tar ett mindre andetag och tar sats. Sedan Bengt dog har hon inte pratat med...

Kärlekens vingslag – Del 1

fristående fortsättning på novellen – Död inom ett år … Margareta tänker att Bengt är mer närvarande som död än levande. Det känns som om han står bredvid henne och hon vet inte om hon tycker det är bra eller irriterande. I nästan hela deras liv var han ständigt på jakt efter annat, påhejad av sitt ego, svepte in sina egna motiv i en lögn av familjens bästa. Ibland är Margareta så arg och förbannad för att han aldrig var där för dem, ilsken över att när han väl förstod livets mening, lämnade han dem ensamma med döden som enkel utväg.    Men oftast kommer Bengts kärlek tillbaka och lägger ett band över ilskan, fyller henne med ro och värme. Av alla de år de var ihop var de sista månaderna som en evighet. Alla får en sista chans. Margareta känner en klump i halsen som är en blandning av både vemod och glädje. Hon tar en klunk av det ljumna ölet och med tummen känner hon på vigselringen. ”Tills döden skiljer er åt”, sa prästen, men vad vet han om livet, döden och kärlek? Döden skiljer ingen åt, den drar bara en närmare, tänker hon. Bengt ligger som en andra hud över henne och Margareta undrar om han någonsin kommer att lämna henne. Hon leker med tanken att anlita en exorcist och skrattar lätt åt tanken. Hon ser en präst framför sig som skvätter vigvatten och ber Bengt kliva in i ljuset och sluta terrorisera henne. Släpp taget … Hon tvingar sig att tänka på Erik. Just nu är han i Japan och spelar konsert med tusentals jublande fans nedanför hans...