Öppet brev till alla pappor med tonårsdöttrar

Du är den som din dotter kommer leta efter i alla pojkvänner. Du fattar det, va? Att du är mallen. Allt du sagt och gjort i uppfostran och i närvaro av din dotter formar hennes val av män. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Sorry, jag fattar att det svider bara man leker med tanken, men så är det.

Har du varit kontrollerande kommer hon välja en kontrollerande pojkvän, och den pojkvännen kommer i sin tur göra som hans pappa gjort mot hans syster. Sonen kommer att se sin syster som en ägodel, och likaså sina flickvänner. Jamen, självklart gäller inte det alla, men de flesta. Har du varit den stora starka, trygga och snälla typen kommer hon till slut välja en sådan pojkvän. Hon kommer ju testa andra, det vet både du och jag.

Kommer du ihåg alla kaninkokare och ödlor du testade? Exakt, rysningarna och ståpälsen i och på din kropp kommer ihåg.Visst är det jobbigt?
Det kommer en dag. Vi kan kalla den the end of days, när du kommer förlora din dotter till kärleken. Du kommer inte vara hennes stora hjälte längre, du kommer inte vara den enda mannen i hennes liv. Hon kommer fortsätta linda dig runt fingret, det är liksom hennes jobb. Men du kommer inte vara Mannen med stort M längre. Du kan inte vara det för evigt. Det är som med tomten och tandfen, du vet.Till slut går de inte på det längre och skapar egna sagor av blandat garn.
Det börjar med hormonerna. Du vet PMS och allt det där.
Hon blir tonåring och du kommer att märka när den första riktiga pojkvännen dyker upp i hennes liv. Du vet, aset. Han som vill befläcka och besudla din dotter.

Det är nu det gäller. Du vet den där stigen som delar sig och du ska välja väg. Hur du tänker bemöta det.
Jag vet, jag vet. En hagelbössa och ett par snygga hot har ingen dött av men är du säker på att det är den bästa lösningen?
Vi måste vända det här på något sätt, Pappan. Det håller inte längre. Du vet jämställdhet och allt det där.Att säga att killar är killar håller inte längre. Det kan inte vara okej för en son att pippa runt medan en dotter ska låsas in och vara nunna i ett par år, helst hela livet.

Jo, jag vet, Pappan, hon är det enda oskuldsfulla du har kvar i ditt liv, och du vet ju, och jag vet ju, och alla män vet ju, och den där pojkvännen vet ju, att de alla bara ute efter en sak. Men tänk såhär: våra söner ser hur vi pappor behandlar våra döttrar och om vi inte respekterar deras kroppar och deras liv är risken stor att sönerna inte heller komma att göra det. Och chilla mannen. Hon äger sin egen kropp. Jag vet, det suger, men hon gör faktiskt det. Den är inte din, du är inte hennes personliga livvakt, du kan inte styra hennes val av kärlek och sex. Du kan inte förbjuda henne att träffa den hon är kär i. Men du kan vara där när hon faller och knuffa ut henne mot kärlekens korridorer igen.

Misstagen. Ja, shit. Hon kommer att göra dem, hon kommer att få sitt hjärta krossat och om du varit en bra förebild kommer det att lösa sig. Hon kommer att välja bra killar. Om du tänker leka diktator kommer hon välja skräpet, bara för att, och så kan vi inte ha det.

Vad säger du? Ska vi börja behandla våra döttrar med respekt så sönerna ser hur man ska göra? Ska vi säga så?

Utdrag ur Leffe Delos bok Havrefarsan.
leffedelo.com

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Dela med dig

Dela sidan med dina vänner.