När livet kommer ikapp …

Häromdagen hände det … Du vet det där vi knappt pratar om, det vars namn vi inte får nämna. Jag var inte beredd, det smög sig på mig, klättrade försiktigt uppför mitt ben, över ryggen och in i skallen. Byggde skatbo i huvudet och tog massa plats som en jävla skrotsamlare. Nu bor det där. INSIKTEN!

Helt lömskt. Jag fick inte ens ett PM.

Jag börjar bli gammal …

Ja, jag vet. Man kan inte tro det. Jag är ju trots allt bara fyrt … fyrtio .. fyrtiosex år gammal. Se! Jag sa det till och med. Men jag ser ut som 25 … typ. Men jag har levt som om jag vore tonåring och odödlig halva livet.

Du vet – när man är ung så får man massa saker från livet – man får en kropp som en Adonis (nåja), man kan festa ett par veckor i sträck och ändå jobba, man är frisk och skulle man råka göra illa sig så läker man på en kvart, man kan springa en mil bara för att det är roligt och … ja du fattar.

Men när man blir gammal så tar livet tillbaka allt. Eller tar och tar, man får en del också såklart. Livet är ju inte girigt liksom. Trasiga knän, hår som växer ännu mer överallt (och speciellt på öron och i och på näsan. Ja du läste rätt. PÅ NÄSHELVETET!).
Festar man så har man en nära-döden-upplevelse dagen efter. Hjärtat börjar stamma bara man går upp för en trappa, kolesterol, rotfyllningar, upp och kissa på nätterna, grå hårstrån som leker disco i skägget, konstiga små sjukdomar som livar upp vardagen, lustiga handtag på sidorna av kroppen och it goes on and on and on and on.

Det är fan inte okej.

Sorry … Hur som helst. Jag har blivit gammal, blev förbannad och nu gäller det att rädda det som räddas kan liksom. Jag har en yngre fru jag måste hålla takten med du vet. Hon har rutor på magen flicksnärtan. Jag har också det – men typ bara en ruta.

Så jag råkade gå apeshit.

Ja, jag veeeet. Varför chansa liksom? Jag har gått över till en nästan helt plantbaserad kost och skippar mejeriprodukter, drar i mig omega 3 varje morgon, tränar 6 dagar i veckan, slutat röka, kollar på dokumentärer, promenerar oftare och funderar mer på livet och döden, säger till alla att livet var bättre förr, lyssnar på gamla godingar och lägger upp bilder på kassettband på Facebook. Du vet – saker man gör när man blir gammal.

Och skiten fungerar. Helt galet. Jag mår bättre, inget strul med hjärtat, knäna fungerar skitbra (nåja) och jag är piggare. Och gladare. Och yngre. Och jag slipper en ålderskris bara sådär liksom. Man kanske borde köpa en Porsche …

Du och jag Döden ... Du och jag.

Du och jag Döden … Du och jag. Vi ses snart ditt as!

3 Comments

  1. Supert att du tog tag i det!

    Att ta hand om sin kropp/själ är som att sköta sin business, hemmet, familjen etc. eller som du bl.a. redan gjort – skriva bok.
    Det gäller att ha disciplin, tålamod etc. Allt detta kan du :)

    Själv bär jag på uttrycket: My Body Is My Temple.
    Vill liksom inte skita ner i mitt tempel – min Dojo.

    Träning med kost är en livsstil. Man gör det inte för imorgon eller för nästa vecka eller för Beach XXXX. Utan man gör det för livet och det ska vara kul. Det låter som om du hittat en diet som passar dig, bra. Många kommer säkert försöka pränta in andra dieter som är bra. Testa och hitta den som är bäst för dig. Hitta stilen i kost och träning som är roligast för dig då orkar man även köra den timmen när man helst bara vill slappa i soffan. Och har man kört på bra, så kan man få säga till sig själv. Idag tar vi en paus för jag känner mig sliten. Att pressa och pusha till gränser när man mentalt är trött eller fysiskt fucked up – skapar som oftast sjukdom och onödiga skador. Ta hellre en långpromenad i naturen, som ger dig energi, istället för att ta ut de sista ur kroppen som ska läka det du redan brutit ner. Been there done that! Sämsta väg att gå ;)Kostade mig ju en ny höft och prolaps – hur tror du jag kände mig då? Titan höft! Låg i sjukan med människor som var ca 20-30 år äldre än mig. Det var bara att köpa läget.
    ”Oj”, sa kirurgen när höll upp röntgenbilden. ”Din höft är som en åttiårings höft. Du är ganska så ung för en sådan operation.”
    Mm No shit, liksom.
    Kontrade snabbt med: ”Tur att den inte blivit nittio då … hö hö.”
    Men men – vi ska alla gå den vägen – Någon, typ JAG, halkade in på den vägen 20, 30 eller kanske 40 år tidigare.

    PS var inte så hård mot dig själv – vi ska alla gå den vägen. Man får njuta av andra saker och bara acceptera hårstrån på näsan (bra att man kan noppa bort det), höftproteser etc. Köp en Porsche, njut i nuet och ha det jävligt kul – du är ju Bäst!

    Reply
    • Det är kampsportens fel alltihop :)

      Du kan va bäst!

      Reply
      • ????? you said it man!

        Reply

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Dela med dig

Dela sidan med dina vänner.